Vill du lära dig mer om fågelvärlden? Då ska du besöka Fredriksdal där du på ett mindre område har en unik möjlighet att studera ett stort antal fågelarter.
En naturlig häckningsplats för många fåglar
Har du pippi på fåglar? Kom och spana på den fantastiska fågelvärlden hos oss. Vid tidigare fågelinventeringar räknades totalt 84 olika fågelarter. Vår varierade miljö med skog, öppna landskap, gamla byggnader och vattendrag gör att många fåglar trivs här. Under 2020 häckade till och med ett större antal rödlistade fågelarter på Fredriksdal, bland annat den sårbara staren och den starkt hotade grönfinken.
Varför fågelstudier på Fredriksdal?
En svårighet med att studera fåglar är att de har fullständig frihet och kan förflytta sig över stora områden. Tack vare att det på Fredriksdal finns många olika miljöer, på ett mycket litet område, har du här en unik möjlighet att studera ett stort antal fågelarter. Gråsparven och pilfinken hittar du i häckarna nära stallet. Rödhakarna håller till i buskagen runt aldammen, den större hackspetten ska du leta efter bland de äldsta träden i södra delen av området och nötväckan har du stor chans att upptäcka på träden i engelska parken.
De flesta fåglar kan du komma tillräckligt nära för att se alla detaljer utan en kikare. Om du har en kikare kan du studera fåglarna på nära håll utan att du riskerar att skrämma iväg dem.
Spela bingo: Vad är det för en fågel?
Vi har gjort en bingobricka som du kan ladda ner. På bingobrickan finns fåglar som du har stor chans att stöta på när du promenerar runt på Fredriksdal en vinterdag. Det kan vara bra att läsa på om fåglarna i förväg. Glöm inte att ta med en penna för att kryssa av vilka fåglar du har sett.
Du kan också ladda ner olika appar för att lära dig mer om fåglarna och för lyssna på deras sång. På webbplatsen artfakta.se/artbestamning kan du lära dig ännu mer.
Lär dig mer om fåglar
Vet du vad övergump är? Visste du att näbben berättar mycket om en fågel. Lär dig mer.
Lär dig fågelns olika delar!
Vad skall man titta på?
Många fågelarter har något speciellt kännetecken, som gör att du lättare kan känna igen dem. Dessa kännetecken kan du ofta läsa om i fågelböcker. Lämpligt att titta på kan till exempel vara deras storlek, form, färger, flyktsätt, rörelsesätt på marken, siluett eller näbbens form. Kanske kan du också lära dig se skillnad på hane och hona.
Fågelnäbbar
Fåglarnas näbbar ser olika ut beroende på vad de äter.
Rovfågel
Fångar levande småvilt som dödas och slits i mindre bitar. Vissa rovfåglar flyttar medan andra stannar. Ormvråk och sparvhök ses ibland jaga på Fredriksdal vintertid.
Insektsätare
Fångar insekter i luften. Har en liten tunn näbb som är bred vid basen. Många av våra flyttfåglar är insektsätare eftersom de inte hittar någon mat på vintern.
Vattenlevande växtätare
Näbben är bred. Sliter av eller drar upp vattenväxter och tar sig till öppet vatten om sjöar fryser till is på vintern. Hit hör änder som till exempel gräsanden.
Allätare
Näbben kan användas till lite av varje. Äter mask, insekter, frukt med mera.
Fröätare
Äter fröer som krossas med den kraftiga näbben. Fröätare hittar föda under vintern och kan därför övervintra i Sverige. Frön finns på växter som vissnat och står kvar över vintern. Det är dessa fåglar vi hjälper när vi lägger ut frön på fågelbord.
Flytt-, stann- eller strykfåglar
Fåglarnas flyttning från Sverige är en anpassning till vårt vinterklimat och bristen på föda. Speciellt gäller detta fåglar som söker sin föda i sjöar eller på marken och insektsätande fåglar. De fåglar som lever på frukter, bär eller frön har ofta bättre förutsättningar att klara vintern och kan stanna kvar eller stryker runt utan att ha ett fast vinterkvarter.
De fåglar som inte flyttar så långt kallar man väderflyttare. De flyttar när de märker att vädret blir sämre på hösten. De kanske nöjer sig med att flytta till Danmark eller Tyskland. Till denna grupp hör stare, sånglärka och tofsvipa. De fåglar som flyttar riktigt långt, kanske ända till Sydafrika, flyttar när dagarna blir kortare och återkommer på våren när det finns tillräckligt mycket föda för dem. De kallas datumflyttare och återkommer ofta på samma dag varje år. Hit hör till exempel gök och näktergal.
Fåglarna hittar tillbaka genom att studera hur solen eller stjärnorna står. De kan följa bergskedjor och kuster och de har även en ”inbyggd kompass”.
Hur låter fågeln?
Förbered också din fågelexkursion genom att lyssna på hur de fåglar som finns på bingobrickan låter. Bland fåglarna är det hanarna som sjunger. På vintern är det väldigt tyst, men en del arter kan sjunga för att hävda sitt revir, det område där de samlar sin föda. På våren sjunger de också för att locka till sig en hona som de vill para sig med. Så här tidigt på året kan du urskilja sång från talgoxe, rödhake och nötväcka. Lyssna också efter hackspettens trummande mot en gammal trädstam, vilket den gör för att locka en hona till sig. Ett bra tips är att själv försöka härma lätet, för att lättare känna igen det när du stöter på det utomhus. Talgoxens läte är situ, situ eller sisitu, sisitu. Du kan också hitta på egna ramsor till vad fågeln säger. Talgoxen kanske säger Kom hit, Kom hit eller Se så fin, Se så fin.
Sveriges fågelarter – vinnare och förlorare
Flera av Sveriges utrotningshotade fågelarter, som havsörn, pilgrimsfalk och berguv, har under senare år ökat i antal. Detta tack vare omfattande uppfödningsprojekt. Tyvärr finns det andra arter som idag är illa ute. Tidigare allmänna svenska fågelarter som gulsparv, grönfink, tofsvipa och hussvala är idag i riskzonen. Rödlistade fåglar, öppnas som pdf.
Du kan studera fåglar på många sätt. Mata de på vintern, bygga en fågelholk eller leta fjädrar.
Leta gamla fågelbon
Under vintern när träden inte har några blad kan du leta upp gamla fågelbon för att se hur de är byggda och vilket material fåglarna har använt. Sedan kan du återvända lite längre fram på våren och se vem som bebor platsen i år.
Mata fåglar på vintern
För att studera fåglar på nära håll kan du hänga upp talgbollar eller sätt upp ett fågelbord där du matar fåglar med frön. På det här sättet hjälper du dem också att hitta mat under den kalla årstiden.
Sätt upp en fågelholk
Under sportlovet kan du köpa en byggsats på Fredriksdal och spika ihop din fågelholk hemma. Byggsatsen säljs utanför Kulturmagasinet mellan 22–26 februari, 30 kronor per byggsats. Betalning endast via Swish. Det är bra att sätta upp din holk redan nu, för då är den på plats när det är dags för fåglarna att hitta ett bo.
Leta fjädrar
Fågelns fjädrar skyddar mot vatten och regn. När en fjäder blir utsliten tappar fågeln den och en ny växer ut. Samla fjädrar och sätt fast dem i en oasisboll. Du kan också klippa ut en bit wellpapp och sticka in fjädrarna i håligheterna i varje sida. Häng upp som prydnad. Kan du komma på vilken fågel fjädern suttit på? Förr skrev man med fjäderpennor. Doppa fjäderns spets i vattenfärg och skriv.
Vi rekommenderar följande webbplatser och boktips.
Webbplatser
Ungdomsskådarna
Ungdomsskådarna är BirdLife Sveriges ungdomskommitté som styrs och drivs av unga. Målet för Ungdomsskådarna är att intressera fler ungdomar för fågelskådning och att ge de som redan är intresserade möjlighet att träffa likasinnade och lära sig mer om fåglar.
Läs mer på ungdomsskadarna.birdlife.se
BirdLife Sverige
BirdLife Sverige är en riksomfattande förening för fågelintresserade, fågelskydd och fågelforskning. Genom ditt medlemskap stöder du deras arbete med forskning och skyddet av vår svenska fågelfauna. Du stöder även internationell naturvård. Läs mer på birdlife.se
Kullabygdens ornitologiska förening
Kullabygdens Ornitologiska förening är en ideell förening öppen för alla fågelintresserade. Deras målsättning är att skydda och utforska fågelfaunan i nordvästra Skåne. Föreningen ordnar bland annat exkursioner och andra träffar för att stimulera fågelintresset. Läs mer på: kof.nu
Fågellokaler i Skåne
Bra fågellokaler i Skåne kan du finna på skof.se/lok
Artportalen
Ett rapportsystem för fågelobservationer finns på adressen: artportalen.se. Här kan du gå in och läsa om vad andra har sett och också själv fylla i dina egna observationer.
Boktips
Första fågelboken beskriver ett 40-tal av våra vanligaste fåglar. Här får man till exempel veta vilka fåglar som är störst, minst och vanligast och varför fåglarna sjunger.
Fågelguide, 2000-talets fågelguide som presenterar Europas och Medelhavsområdets fåglar i färg.
Fågelsång. Här skildras våra vanligaste fåglar tillsammans med deras sång och läten.
Vår Fågelvärld som är BirdLife Sveriges huvudtidskrift.