Åsbohöna

Denna lilla hönstyp var förr allmänt förekommande i de nordskånska och småländska skogsbygderna. Rasen är anspråkslös, snabb, härdig och anpassad till knappa förhållanden.

Historia

Åsbohönans genbank härstammar från två gårdsflockar i nordvästra Skåne. Den första från änkan Gerda Svensson i Esborrarp som tillvaratogs 1982. Hon fick sina höns i bröllopsgåva 1924 av sin mor Tilda Kronkvist. Tilda i sin tur fick även hon sina höns i bröllopsgåva av sina föräldrar vid sitt bröllop 1887. Hönsens utseende har så vitt man kan minnas inte förändrats på hela tiden. 1992–93 tillfördes djur från den andra gården – syskonen Larssons i Linneröd. Dessa djur kom från syskonens farfar Lars Nilsson från Lycke i Hylltofta 1885. Djuren i den här flocken var i allmänhet mindre än de från Esborrarp. Någon inblandning av moderna raser skall inte ha förekommit. Namnet Åsbohöna kommer av att båda gårdarna som hönsen härstammar från ligger i Södra respektive Norra Åsbo härad.

Egenskaper och beteende

Åsbohöns finns i många färgvarianter och är anpassade till knappa förhållanden. De är goda födosökare och utpräglade ”gårdshöns”.

Fakta

• Ursprung: Esborrarp och Linneröd
• Tillvaratagande: 1982–1993
• Kännetecken: Många färger, smäcker kropp
• Vikt: Höna 1–1,5 kg, tupp 1,5–2 kg
• Ruvningstid: 21 dagar
• Livslängd: Ca 5–7 år
• Arbetsuppgift: Äggproduktion, gödselproduktion

Åsbohönsen bevaras i genbank på Fredriksdal. Genbanksnummer: 1024