Känna igen en fågel

Vet du vad övergump är? Visste du att näbben berättar mycket om en fågel. Lär dig mer.

Lär dig fågelns olika delar!

Vad skall man titta på?

Många fågelarter har något speciellt kännetecken, som gör att du lättare kan känna igen dem. Dessa kännetecken kan du ofta läsa om i fågelböcker. Lämpligt att titta på kan till exempel vara deras storlek, form, färger, flyktsätt, rörelsesätt på marken, siluett eller näbbens form. Kanske kan du också lära dig se skillnad på hane och hona.

Fågelnäbbar

Fåglarnas näbbar ser olika ut beroende på vad de äter.

Rovfågel
Fångar levande småvilt som dödas och slits i mindre bitar. Vissa rovfåglar flyttar medan andra stannar. Ormvråk och sparvhök ses ibland jaga på Fredriksdal vintertid.

Insektsätare
Fångar insekter i luften. Har en liten tunn näbb som är bred vid basen. Många av våra flyttfåglar är insektsätare eftersom de inte hittar någon mat på vintern.

Vattenlevande växtätare
Näbben är bred. Sliter av eller drar upp vattenväxter och tar sig till öppet vatten om sjöar fryser till is på vintern. Hit hör änder som till exempel gräsanden.

Allätare
Näbben kan användas till lite av varje. Äter mask, insekter, frukt med mera.

Fröätare
Äter fröer som krossas med den kraftiga näbben. Fröätare hittar föda under vintern och kan därför övervintra i Sverige. Frön finns på växter som vissnat och står kvar över vintern. Det är dessa fåglar vi hjälper när vi lägger ut frön på fågelbord.

Flytt-, stann- eller strykfåglar

Fåglarnas flyttning från Sverige är en anpassning till vårt vinterklimat och bristen på föda. Speciellt gäller detta fåglar som söker sin föda i sjöar eller på marken och insektsätande fåglar. De fåglar som lever på frukter, bär eller frön har ofta bättre förutsättningar att klara vintern och kan stanna kvar eller stryker runt utan att ha ett fast vinterkvarter.

De fåglar som inte flyttar så långt kallar man väderflyttare. De flyttar när de märker att vädret blir sämre på hösten. De kanske nöjer sig med att flytta till Danmark eller Tyskland. Till denna grupp hör stare, sånglärka och tofsvipa. De fåglar som flyttar riktigt långt, kanske ända till Sydafrika, flyttar när dagarna blir kortare och återkommer på våren när det finns tillräckligt mycket föda för dem. De kallas datumflyttare och återkommer ofta på samma dag varje år. Hit hör till exempel gök och näktergal.

Fåglarna hittar tillbaka genom att studera hur solen eller stjärnorna står. De kan följa bergskedjor och kuster och de har även en ”inbyggd kompass”.

Hur låter fågeln?

Förbered också din fågelexkursion genom att lyssna på hur de fåglar som finns på bingobrickan låter. Bland fåglarna är det hanarna som sjunger. På vintern är det väldigt tyst, men en del arter kan sjunga för att hävda sitt revir, det område där de samlar sin föda. På våren sjunger de också för att locka till sig en hona som de vill para sig med. Så här tidigt på året kan du urskilja sång från talgoxe, rödhake och nötväcka. Lyssna också efter hackspettens trummande mot en gammal trädstam, vilket den gör för att locka en hona till sig. Ett bra tips är att själv försöka härma lätet, för att lättare känna igen det när du stöter på det utomhus. Talgoxens läte är situ, situ eller sisitu, sisitu. Du kan också hitta på egna ramsor till vad fågeln säger. Talgoxen kanske säger Kom hit, Kom hit eller Se så fin, Se så fin.

Sveriges fågelarter – vinnare och förlorare

Flera av Sveriges utrotningshotade fågelarter, som havsörn, pilgrimsfalk och berguv, har under senare år ökat i antal. Detta tack vare omfattande uppfödningsprojekt. Tyvärr finns det andra arter som idag är illa ute. Tidigare allmänna svenska fågelarter som gulsparv, grönfink, tofsvipa och hussvala är idag i riskzonen. Rödlistade fåglar, öppnas som pdf.